Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Denna plan förutsätter att problemet med förkunskaper är löst, och att de som börjar studera är personer som "redan har bestämt sig" för att det är just Kapitalet som besvarar deras frågor. (Se Inledningens kap. I:2-3.) Se också "Hur skall man läsa Kapitalet?" av Louis Althusser i Filosofi från proletär klasståndpunkt, Cavefors 1976, s. 36-45.
(Om den tilltänkta studiecirkeln kommer fram till att den behöver ytterligare bokliga studier som förkunskaper, föreslår jag skrifterna från Inledningens kap. I:3 a. Dessutom kan de kompletteras med någon eller några av böckerna i Inledningens not 7 och 8, särskilt de som handlar om Sveriges ekonomiska, sociala, politiska eller fackliga utveckling. Det finns naturligtvis också mycket annat som kan ingå.)
I denna plan föreslår jag 25 sammanträden för att en studiecirkelskall kunna arbeta sig igenom Kapitalets första bok och denna Kommentar och studiehandledning. Till varje sammanträde läses ca 50 sidor sammanlagt ur dessa båda böcker. Studiecirklar på fritiden sammanträder nog lämpligast var fjortonde dag, och i många fall med bara en veckas mellanrum. Då blir studierna färdiga på ett år (eller två terminer). Det är inget latmansgöra att hinna med Första boken på ett år enligt denna plan. Men man bör nog ändå försöka det. En fördel är att man koncentrerar sig hela tiden och inte hinner glömma mellan gångerna.
Man kan naturligtvis också dela upp studierna så att de sträcker sig över tre terminer, och alltså läsa med lägre intensitet. Jag har emellertid sett studiecirklar som misslyckats just därför att deltagarna tagit för lätt på sin uppgift. Att studera Kapitalet innebär att ägna koncentrerad tid och energi åt enbart denna bok. Att studera Kapitalet är att leva med den. (Se Inledningens kap. I:4.)
Planens schema bör naturligtvis inte heller följas slaviskt. Det visar sig säkert snart vilken takt som är lämpligast för studiecirkeln som helhet. Om man anser att något avsnitt är särskilt svårt eller viktigt (eller för långt för att läsas till en gång), bör man stanna upp och ägna fler sammanträden åt det. Dessutom kanske det är bra med viss reservtid mot slutet. Jag tänker t.ex. på det viktiga kap. 23 och kap. 24:7 med diskussionen om Marx lagbegrepp. En annan sak man kan göra är att lägga in extramöten för repetition av särskilt viktiga punkter som man märker återkommer.
I planen nedan föreslår jag att vissa textdelar kan läsas kursivt. Med det menar jag att de kan skummas igenom. Skumma dock inte igenom de punkter i min Kommentar och studiehandledning som hör till. De framhäver nämligen det viktigaste.
Sammanträde 1: | Inledningen till Att studera Kapitalet, s. 11-40; Anmärkning 1 baktill i Första boken; Bo Gustafssons Inledning till nya svenska översättningen av Första boken, s. VII-XXVI. |
Sammanträde 2: | Första boken kap. 1 i urval enligt punkt 1 i Att studera Kapitalet; Att studera Kapitalet punkt 1-31. |
Sammanträde 3: | Första boken kap. 2; Att studera Kapitalet punkt 32-44, som dessutom innehåller en översikt över kap. 3:3 och en Inledande kommentar till Andra avdelningen och kap. 4. |
Sammanträde 4: | Första boken kap. 4:1-2; Att studera Kapitalet punkt 45-64. |
Sammanträde 5: | Första boken kap. 4:3 och 5:1; Att studera Kapitalet punkt 65-88. |
Sammanträde 6: | Första boken kap. 5:2; Att studera Kapitalet punkt 89-100. Dessutom Sammanfattning av kapitel 4 och 5, punkt 101-105. |
Sammanträde 7: | Första boken kap. 6, 7 och 8:1-2; Att studera Kapitalet punkt 106-129. |
Sammanträde 8: | Första boken kap. 8:3-7 och kap. 9; Att studera Kapitalet punkt 130-147. |
Sammanträde 9: | Första boken kap. 10; Att studera Kapitalet punkt 148-161. |
Sammanträde 10: | Första boken kap. 11; Att studera Kapitalet punkt 162-174. |
Sammanträde 11: | Första boken kap. 12; Att studera Kapitalet punkt 175-196. |
Sammanträde 12: | Första boken kap. 13:1-2; Att studera Kapitalet punkt 197-213. |
Sammanträde 13: | Första boken kap. 13:3-4; Att studera Kapitalet punkt 214-228. |
Sammanträde 14: | Första boken kap. 13:5-10; Att studera Kapitalet punkt 229-242. |
Sammanträde 15: | Första boken kap. 14-16 (kap. 15:2-4 kursivt); Att studera Kapitalet punkt 243-267. |
Sammanträde 16: | Första boken kap. 17-20 (kap. 20 kursivt); Att studera Kapitalet punkt 268-286. |
Sammanträde 17: | Första boken Inledning till Sjunde avdelningen, kap. 21 och 22, kap. 22:2 och 5 kursivt; Att studera Kapitalet punkt 287-311, 312-320. |
Sammanträde 18: | Första boken kap. 23:1-2; Att studera Kapitalet punkt 321-339. |
Sammanträde 19: | Första boken kap. 23:3-4; Att studera Kapitalet punkt 340-360. |
Sammanträde 20: | Att studera Kapitalet, Tillägg till kap. 23:4, punkt 361-370. Dessutom Första boken kap. 23:5 kursivt; Att studera Kapitalet punkt 371-375. Detta sammanträde förutsätter också flera tillbakablickar. |
Sammanträde 21: | Första boken kap. 24:1, 24:2-5, 24:6 och kap. 25; Att studera Kapitalet punkt 376-395. |
Sammanträde 22: | Första boken kap. 24:7; Att studera Kapitalet punkt 396-408. Dessutom mitt Slutord om varan och penningen, punkt 409-414. |
Sammanträde 23: | Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. I. |
Sammanträde 24: | Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. II:1-2. |
Sammanträde 25: | Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. II:3-4 och kap. III. |
Att studera Kapitalet är både en textkommentar och en studiehandledning. Det är meningen att Karl Marx Kapitalet första boken skall stå i centrum för studierna. Min Kommentar och studiehandledning är emellertid avsedd att fungera så att man kan börja med dess Inledning och läsa framåt. Tids nog kommer Kapitalet in i bilden och studierna förläggs dit i enlighet med de anvisningar jag ger. Se t.ex. punkt 1 och Bilaga 1 ovan.
Idealt sett har jag tänkt mig en läsare som använder de båda böckerna på följande sätt.
1) Utgå från planen i Bilaga 1. Studera först den Marx-text det gäller. Ett problem är kanske hur långa stycken i Marx text som bör läsas i ett sammanhang innan man går till Att läsa Kapitalet. Om ett kapitel saknar numrerade kapitel-avsnitt, som t.ex. kap. 6 eller 11, bör hela kapitlet läsas i ett sammanhang. Om det däremot finns numrerade kapitel-avsnitt bör dessa väljas, t.ex. kap. 4:3 eller 5:1. Jag tror det är fruktbart att på detta sätt först läsa igenom Marx egen text utan att använda min kommentartext. Då får man ett förstahandsintryck som man sedan kan bearbeta.
2) Gå sedan igenom samma Marx-text, men med utgångspunkt från Att studera Kapitalet. Varje Avdelning och varje kapitel inleder jag med någon inledande kommentar. Den kan vara olika lång och olika markerad. Ibland utgör den ett eget kapitel. Den inledande kommentaren till Första avdelningen omfattar t.ex. punkterna 1-9. Samtidigt som den inledande kommentaren läses studeras också innehållsförteckningarna i de båda böckerna för att utröna sammanhanget i Marx framställning.
Jag behandlar Marx text i numrerade punkter. Vilken del av Marx text punkterna handlar om framgår av rubriker och sidangivelser. I många fall är det sidangivelser direkt vid citat som anger var någonstans i texten som min Kommentar och studiehandledning uppehåller sig. Citat ur och hänvisningar in i Marx text ägnas särskild uppmärksamhet; även bevingade ord. Tanken från min sida är att de skall strykas för i Kapitalet, att översättningen skall korrigeras (om det behövs) och att man skall fundera över och diskutera innehållet. Att besvara de frågor som då och då förekommer är en viktig del av studierna. I vissa fall är det bra att försöka skriva ner svaren med egna ord.
3) Avslutningsvis läses Marx-texten rakt igenom ytterligare en gång. Därmed får Marx själv åter en chans, och originaltexten kan kritiskt jämföras med den tolkning som Att studera Kapitalet har föreslagit.
Detta var alltså en vision om den ideala läsaren, författarens dröm. Detta ideal kan kanske inte alltid upprätthållas. Men jag har anvisat hur jag för min del tror att samspelet mellan Marx text och min kommentartext blir mest fruktbart.
Hänvisningarna bakåt till redan studerade punkter är avgörande viktiga. Det är genom hänvisningarna bakåt som jag låter ett mönster växa fram: sammanhangen i Marx teori. Det är också genom hänvisningarna bakåt som man kan se hur min frågeställning (Inledningen kap. II:3) bearbetar texten och efterhand framföder resultat. Det är resultat som utgör grundvalarna för min uppfattning om Kapitalet och dess plats och roll i marxismens tankebyggnad. Och min uppfattning framlägger jag i Avslutningen.
(När jag hänvisar bakåt till en punkt i Textkommentaren, innefattar jag också den Marx-passage som punkten behandlar. Jag innefattar också tidigare punkter som den hänvisade punkten i sin tur hänvisar till.)
Det är alltid viktigt att hålla reda på var man är i Marx framställning. Försök alltid ha i åtanke vilken avdelning och vilket kapitel som studeras. Återvänd ofta till innehållsförteckningen, den innehåller i sammanfattad form byggstenarna i Marx teori. Innehållsförteckningen i denna Kommentar och studiehandledning är mer innehållsrik än den i Första boken. Det beror på extra rubriker och tillskrivna kommentaravsnitt.
Tro inte att man förstår Kapitalet direkt. Återvänd gärna och läs om tidigare kapitel. Att studera, och förstå, Kapitalet är en långvarig process, men detta påpekade jag ju redan i Inledningens kap. I:2-4. (Underförstådd uppmaning: "Titta tillbaka dit och se om Du minns innehållets huvuddrag!")
Att studera Kapitalet innebär att sätta sig in i en hel värld av tänkande som är intimt knutet till tysk idétradition, filosofi och språk. Det är alltid svårt att översätta teoretisk text från ett stort kulturspråk till ett litet, som det svenska. Detta gäller även Kapitalet och Ivan Bohmans översättning på Cavefors förlag i den nya svenska utgåvan. Bohman har strävat efter att göra en läsbar översättning. (Se BI s. V-VI.) I det har han enligt min mening också lyckats, varför hans översättning har ett egenvärde. Men just denna läsbarhet, tillsammans med Bohmans teoretiska perspektiv, har medfört att flera viktiga moment har fallit bort. I de allra flesta fall är det moment som är avgörande viktiga för att belysa den frågeställning som jag formulerade i Förordet och Inledningens kap. II:3; den frågeställning som motiverar och vägleder denna Kommentar och studiehandledning.
Det har lett till att jag i många fall fått dra in och översätta om passager från originalupplagan på Dietz förlag (KI). Jag har oftast angett detta med enbart "ä.ö.", d.v.s. ändrad översättning. Men vad som ändrats har jag inte alltid tyckt varit viktigt att påvisa. Det kan läsaren själv lista ut. Därtill kommer att jag ofta har tillfogat viktiga tyska nyckelord, för att det teoretiska sammanhanget i Marx text skall bli tydligare. I vissa fall har jag tillfogat en anmärkning (Anm) efter punktens text.
Av dessa skäl har jag konsekvent dubbla hänvisningar till den tyska och den svenska upplagan av Första boken. Jag vill också rekommendera läsare som haft förmånen till språkstudier på åtminstone realskolenivå att inköpa den tyska upplagan (den är förvånande billig). Då kan man ha den tyska originaltexten till hands vid nyckelpassager, och läsa mening för mening parallellt med den svenska. Kapitalet innebär en hel värld av nytt tänkande, och ett nytt språk. Därför bör man inte låta språkbarriärer hindra. Den som inte känner till tyska, men väl engelska, kan skaffa sig en engelsk översättning. Både CI och CI (P) (se Bilaga 4 nedan) är väl översatta och bidrar till en fördjupad förståelse av Marx teori.
(Baktill i Första boken finns ett personregister och en förteckning över främmande ord och uttryck. De skall användas! Jag har strävat efter att alla historiska personer, latinska uttryckssätt och främmande ord i Att studera Kapitalet skall gå att återfinna där, eller förklaras på annan plats i Marx text där de förekommer.)
31/49 | Dubbel sidhänvisning som hänvisar till först den svenska (BI) upplagan av Första boken, sedan den tyska (KI). Sid. 31/49 är första kapitlets första sida. |
31-32/49-50 | |
31,36/49,55 | |
32/50I | För att skapa större exakthet och underlätta att hitta vissa citat låter jagI åsyfta den första fjärdedelen av sidan,II den andra,III den tredje (d.v.s. från mitten och nedåt) och IV den sista fjärdedelen av sidan. |
32I-II/50I-II | |
TKr 15/ZKr 15 | Till kritiken (1859) (se Litteraturförteckningen), första kapitlets första sida; ZKr är MEW 13. |
Gr 375/GrP 471 | Grundrisse (1857-58) (se Litteraturförteckningen), först den tyska upplagan, sedan den engelska på Penguins förlag. Den senare har vissa brister i översättningen och saknar dessutom det intressanta "Fragment des Urtextes von 'Zur Kritik ...' ", Gr 868-947. Hänvisningar till dessa sidor blir alltså enbart till Gr. Hänvisningar till danska Grundrids (Modtryk) och den svenska Grunddragen (Tema, i urval) gör jag ej, då dessa har bifogat sidnumreringen från tyska Gr. |
ES 21/Gr 5 | Inledningen (1851) till Grundrisse (1851-58) är översatt till svenska i Karl Marx Friedrich Engels Skrifter i urval. Ekonomiska skrifter (ES), Cavefors, Köthen 1975. |
ES 58I/Res 3 | En annan skrift som jag ofta hänvisar till är också översatt i ES. Det är Resultate eller på svenska Den omedelbara produktionsprocessens resultat. Det tyska originalet finns utgivet på förlaget Neue Kritik, Frankfurt 1969, och den utgåvan förkortar jag Res. |
ES/ThM 1/ThS 1 | Teorier om mervärdet finns också i ES. ThM 1-3 är Theorien über den Mehrwert 1-3 (MEW 26:1-3). ThS 1-3 är Theories of surplus-value 1-3 (Progress publishers, Moskva). |
Andra förkortningar av boktitlar består av författarnamn och tryckår. Se litteraturförteckningen, som också innehåller fullständiga bibliografiska uppgifter för de olika boktitlarna. Dessutom använder jag i anslutning till Marx text flera formler och förkortningar, t.ex. Lm, Pm, A, c och v. Dessa förklaras under den fortlöpande framställningen. Se t.ex. punkt 81 och 139.
Efter varje kapitel ger jag förslag till bredvidläsning samt litteraturförslag till fördjupade studier. Som bredvidläsningslitteratur har jag föreslagit ett antal böcker som finns på svenska, eller som är gängse handböcker. Till att börja med förekommer där de tre böcker som jag hänvisade till i Inledningens kap. I:3 a. Därutöver tillkommer en historiebok, Dillard, D., Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, Gleerups, Lund 1969. Men den viktigaste bredvidläsningslitteraturen är kanske introduktioner till marxismens politiska ekonomi. Jag har tagit med två på svenska. Till att börja med Dencik, P., Herlitz, L., Lundvall, B.-Å., Marxismens politiska ekonomi - en introduktion, Zenit-serien 6, Cavefors, första upplagan Kristianstad 1969 (förkortas Dencik, Herlitz, Lundvall). Den andra heter Kapitalets produktionsprocess. Introduktion till Kapitalets första band, Förlaget Barrikaden, Revopress 1976 (förkortas Kapitalets produktionsprocess). Denna skrift innehåller värdefulla figurer efter varje kapitel hämtade från en rysk lärobok i tysk översättning, Politische Ökonomie Kapitalismus - Anschauungsmaterial (Moskva 1970), Dietz Verlag, Berlin 1973 (förkortas Anschauungsmaterial).
Därutöver har jag tillfogat två östeuropeiska standardhandböcker, en sovjetisk och en från DDR. Den ryska heter Lehrbuch Politische Ökonomie Vorsozialistische Produktionsweisen, (Moskva 1970), Verlag Die Wirtschaft, Berlin 1973 (förkortas Lehrbuch). Den från DDR heter Politische Ökonomie Kapitalismus Sozialismus, Dietz Verlag, Berlin 1975 (förkortas Politische Ökonomie). Den förstnämnda är mer avancerad och omfattande än den sistnämnda.
Därefter har jag till varje kapitel föreslagit litteratur för fördjupade studier. Den blir med nödvändighet mer specialiserad, och läsaren kan säkert själv välja efter eget intresse. Där finner vi inte bara olika manuskript av Marx, utan också olika tolkningar av och kommentarer till Kapitalet ur de senaste årens Marx-diskussion. Jag gör inga anspråk på fullständighet här. I stället är det fråga om den litteratur som jag själv har arbetat med, och som bildar grundval för min tolkning, kapitel för kapitel. Eftersom böckerna förekommer på flera språk och i flera upplagor, hänvisar jag så mycket som möjligt till kapitelnummer och inte till sidor.
Den ambitiöse läsaren frågar sig säkert vilken litteratur som är viktigast att anskaffa när man skall studera Kapitalet. Av sekundärlitteraturen anser jag att Rosdolsky 1968 samt Althussers och Balibars skrifter är väsentligast. Av Marx-texterna bör man främst ha Skrifter i urval. Ekonomiska skrifter, där finns mycket samlat, inte minst Resultate som ju spelat stor roll för min uppfattning om Första boken. Efterhand väcks nog läsarens nyfikenhet, så att en utgåva av Grundrisse och Till kritiken (1859) blir oundgängliga. I allmänhet gäller att Marx originalskrifter är förvånansvärt billiga, särskilt på tyska från Dietz förlag och på engelska från Progress publishers.
Jag har försökt undvika att dra in de teoretiska problem som står i centrum i Andra och Tredje boken. Det gör att vi inte finner några hänvisningar (utom i undantagsfall) till de problem som vanligtvis kallas nationalekonomiska. Jag tänker på diskussionen om prisbildning, det s.k. transformationsproblemet och om kristeorin. Dessa spar jag till en eventuell fortsättning av denna Kommentar och studiehandledning. Detsamma gäller den mer grundliga läsningen av Första bokens kap. 1-3 (se punkt 409, Bihang sid. 450 samt Avslutningens not 69).
I Textkommentaren ovan arbetade jag genomgående med två utgåvor av Första boken. Det var den svenska översättningen av Ivan Bohman på Bo Caverfors Bokförlag 1969 (BI), och den tyska utgåvan på Dietz förlag, MEW 23 (KI). Nedan skall jag ge en sidhänvisningsnyckel till några andra utgåvor av Första boken. Det skall alltså vara möjligt att använda denna kommentar och studiehandledning till Första boken även när man studerar andra vanliga utgåvor och översättningar. Innan vi närmare går in på vilka dessa andra utgåvor är, skall jag bara göra en anmärkning om Första bokens olika upplagor.
På olika ställen presenteras Kapitalets förarbeten och manuskript. Vi möter dem i Anmärkning 1 av redaktionen för MEW baktill i Första boken, i Bo Gustafssons Inledning till BI, eller i min litteraturförteckning nedan, avdelning B. Men även tryckta böcker har sin historia. Första boken kom ut i flera upplagor redan under Marx och Engels livstid, och den utsattes för ändringar och tillägg. Första bokens viktigaste olika upplagor framgår av den digra uppsättning förord och efterskrifter som inleder den; där kan man också utläsa vad som skiljer dem åt. Vi finner Första tyska upplagan 1867, Andra tyska upplagan 1872, Franska upplagan 1875 (översatt av J. Roy), Tredje tyska upplagan 1883, Engelska upplagan 1886 (översatt av Edward Aveling och Samuel Moore) och slutligen Fjärde tyska upplagan 1890.
Mellan dessa olika upplagor råder i huvudsak två viktiga skillnader. Den första gäller skillnaden mellan Första och Andra upplagan på tyska. Mellan 1867 och 1872 omarbetade Marx första kapitlet "Die Ware" (sv. varan) och omarbetade/inarbetade sitt pedagogiska Bihang "Die Wertform" (sv. värdeformen) till det som vi nu känner som kap. 1:3. (Se Första boken sid. 7/18.) Mellan Andra tyska upplagan 1872 och Fjärde tyska upplagan 1890 råder endast smärre skillnader.
Den andra viktiga skillnaden gäller kapitelindelningen. I den Franska upplagan 1875 och den Engelska 1886 är kap. 4:1-3 tre självständiga kapitel, kap. 4, 5 och 6. Dessutom är kap. 24 och 25 en egen avdelning, "Åttonde avdelningen" (se sid. 405 ovan). Vart och ett av avsnitten i kap. 24 (från kap. 24:1 till 24:7) utgör självständiga kapitel, kap. 26 till 31. Därvid blir kap. 25 kap. 32.
Utgåvan från Dietz Verlag, MEW 23 (KI), grundar sig på Fjärde tyska upplagan 1890, redigerad av Friedrich Engels. Där har Engels infogat olika förslag till ändringar som Marx gjorde, bl.a. på grundval av den franska och engelska översättningen (Se sid. 24/41.) Fjärde tyska upplagan betraktas allmänt inom Marx-forskningen som Första bokens "slutgiltiga" version, och de flesta översättningar till andra språk utgår från den.
Så är också fallet med de flesta utgåvorna i sidhänvisningsnyckeln nedan. Efter BI och KI kommer SI. Det är den gamla svenska utgåvan från 1930, översatt av Richard Sandler på Tidens förlag. Därefter kommer Rh I, den danska översättningen på förlaget Rhodos 1970, och den norska Pax I från förlaget Pax 1970. (Pax-utgåvan är en förkortad utgåva av Kapitalet.) Sedan finner vi två engelska översättningar. CI är utgiven av Progress publishers, Moskva. Den återger texten från den engelska upplagan 1886, men Engels ändringar i Fjärde tyska upplagan 1890 är infogade och särskilt markerade. CI(P) är en nyöversättning av Ben Fowkes 1976 i serien Pelican Marx library, Penguin Books. CI(P) innehåller dessutom en engelsk översättning av Resultate. Samtliga dessa utgåvor, med ett undantag i CI, utgår från Fjärde tyska upplagan 1890.
Däremot är de tre sista kolumnerna i sidhänvisningsnyckeln ägnade åt tidigare upplagor. LeC I är den Franska upplagan 1875 översatt av J. Roy utgiven som pocketbok hos Garnier Flammarion 1969 med Inledning av Louis Althusser. (Althussers Inledning finns översatt till engelska i Lenin and philosophy and other essays, NLB 1971, s. 69-101; på svenska finns en annan version (kortare och mer läsbar) av Althussers syn på Kapitalet, se Bilaga 1 sid. 555 ovan.) UI är en utgåva som återger texten från Andra tyska upplagan 1872, Ullstein Verlag. Ändringarna från Tredje (1883) och Fjärde (1890) tyska upplagan är bifogade i fotnoter. ElC I, slutligen, är en översättning till spanska gjord av Pedro Scaron i serien Biblioteca del pensamiento Socialista på förlaget Siglo veintiuno de espana editores. Den utgår från Andra tyska upplagan 1872 och bifogar i fotnoter ändringarna från Tredje och Fjärde tyska upplagan. Exemplariskt infogar den också i översättning de passager från Första upplagan 1867 som Marx sedan omarbetade, kapitlet "Die Ware" och Bihanget "Die Wertform".
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1:1 | 31 | 49 | 19 | 128 | 25 | 43 | 125 | 17 | 41 | 43 |
1:2 | 36 | 56 | 25 | 135 | 30 | 48 | 131 | 23 | 45 | 51 |
1:3 | 42 | 62 | 51 | 143 | 36 | 54 | 138 | 29 | 49 | 58 |
1:3A.1 | 43 | 63 | 32 | 144 | 37 | 55 | 139 | 30 | 50 | 59 |
2 | 44 | 64 | 33 | 145 | 38 | 56 | 140 | 31 | 51 | 61 |
3 | 48 | 70 | 38 | 152 | 43 | 61 | 147 | 36 | 55 | 68 |
4 | 53 | 74 | 43 | 158 | 48 | 66 | 152 | 41 | 60 | 74 |
1:3B.1 | 55 | 77 | 45 | 161 | 50 | 68 | 155 | 43 | 62 | 77 |
2 | 55 | 78 | 46 | 162 | 51 | 69 | 156 | 44 | 62 | 78 |
3 | 56 | 78 | 46 | 162 | 51 | 69 | 156 | 44 | 63 | 78 |
1:3C.1 | 57 | 79 | 47 | 163 | 53 | 70 | 157 | 45 | 64 | 80 |
2 | 59 | 81 | 49 | 166 | 55 | 72 | 160 | 47 | 65 | 83 |
3 | 60 | 83 | 51 | 168 | 56 | 74 | 162 | 49 | 67 | 85 |
1:3D | 61 | 84 | 51 | 168 | 57 | 75 | 162 | 49 | 67 | 85 |
1:4 | 62 | 85 | 52 | 170 | 59 | 76 | 163 | 50 | 68 | 87 |
66 | 90 | 57 | 175 | 64 | 81 | 169 | 55 | 72 | 93 | |
2 | 74 | 99 | 65 | 186 | 71 | 88 | 178 | 62 | 77 | 103 |
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
3:1 | 82 | 109 | 74 | 197 | 78 | 97 | 188 | 71 | 83 | 115 |
3:2a | 90 | 118 | 83 | 208 | 85 | 106 | 198 | 79 | 89 | 127 |
3:2b | 98 | 128 | 92 | 219 | - | 116 | 210 | 89 | 97 | 139 |
3:2c | 107 | 138 | 101 | 231 | - | 125 | 221 | 99 | 103 | 152 |
3:3a | 111 | 144 | 106 | 237 | 95 | 130 | 227 | 103 | 106 | 159 |
3:3b | 115 | 148 | 111 | 242 | 98 | 134 | 232 | 108 | 109 | 164 |
3:3c | 122 | 156 | 118 | 251 | - | 141 | 240 | 115 | 113 | 173 |
4:1 | 127 | 161 | 123 | 258 | 105 | 145 | 247 | 119 | 115 | 179 |
4:2 | 135 | 170 | 132 | 269 | 112 | 154 | 258 | 127 | 122 | 190 |
4:3 | 144 | 181 | 142 | 282 | 121 | 164 | 270 | 137 | 130 | 203 |
5:1 | 153 | 192 | 152 | 302 | 131 | 173 | 283 | 148 | 139 | 215 |
5:2 | 161 | 200 | 160 | 312 | 139 | 181 | 293 | 156 | 145 | 225 |
6 | 172 | 214 | 173 | 329 | 150 | 193 | 307 | 168 | 155 | 241 |
7:1 | 182 | 226 | 184 | 344 | (161) | 204 | 320 | 179 | 163 | 255 |
7:2 | 189 | 234 | 192 | 354 | - | 212 | 329 | 187 | 170 | 265 |
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
8:1 | 198 | 245 | 202 | 367 | 168 | 222 | 340 | 196 | 177 | 277 |
8:2 | 201 | 249 | 206 | 372 | (172) | 226 | 344 | 200 | 180 | 282 |
8:3 | 209 | 258 | 214 | 382 | - | 233 | 353 | 208 | 186 | 292 |
8:4 | 220 | 271 | 226 | 398 | - | 245 | 367 | 221 | 195 | 308 |
8:5 | 227 | 279 | 234 | 408 | (176) | 252 | 375 | 229 | 200 | 318 |
8:6 | 239 | 294 | 246 | 424 | (179) | 264 | 389 | 242 | 208 | 335 |
8:7 | 257 | 315 | 265 | 449 | - | 281 | 411 | 262 | 221 | 359 |
9 | 262 | 321 | 271 | 456 | - | 287 | 417 | 267 | 225 | 367 |
10 | 271 | 331 | 281 | 470 | 185 | 296 | 429 | 276 | 233 | 379 |
11 | 280 | 341 | 290 | 482 | 194 | 305 | 439 | 284 | 241 | 391 |
12:1 | 293 | 356 | 304 | 499 | 206 | 318 | 455 | 298 | 250 | 409 |
12:2 | 295 | 359 | 307 | 502 | 208 | 321 | 458 | 301 | 252 | 412 |
12:3 | 298 | 362 | 310 | 506 | 211 | 323 | 461 | 304 | 254 | 416 |
12:4 | 305 | 371 | 318 | 516 | 218 | 331 | 470 | 312 | 260 | 427 |
12:5 | 313 | 380 | 326 | 526 | 225 | 339 | 480 | 320 | 265 | 437 |
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
13:1 | 322 | 391 | 336 | 545 | 232 | 351 | 492 | 330 | 271 | 451 |
13:2 | 335 | 407 | 350 | 564 | (245) | 365 | 508 | 345 | 281 | 470 |
13:3 | 342 | 416 | 358 | 574 | (247) | 372 | 517 | 352 | 286 | 480 |
13:4 | 363 | 441 | 381 | 606 | 255 | 394 | 544 | 377 | 302 | 511 |
13:5 | 372 | 451 | 390 | 617 | (260) | 402 | 553 | 385 | 306 | 521 |
13:6 | 381 | 461 | 400 | 630 | (263) | 412 | 565 | 394 | 313 | 533 |
13:7 | 390 | 470 | 410 | 642 | (270) | 421 | 575 | 403 | 321 | 544 |
13:8 | 401 | 483 | 422 | 658 | (271) | 432 | 588 | 415 | 329 | 559 |
13:9 | 419 | 504 | 442 | 685 | (282) | 451 | 610 | 435 | 346 | 585 |
13:10 | 440 | 527 | 464 | 716 | 287 | 473 | 636 | 454 | 362 | 610 |
14 | 443 | 531 | 467 | 722 | (290) | 476 | 643 | 458 | 365 | 615 |
15 | 453 | 542 | 477 | 736 | - | 486 | 655 | 467 | 372 | 629 |
17 | 467 | 557 | 492 | 756 | 302 | 501 | 675 | 483 | 385 | 651 |
18 | 474 | 565 | 500 | 766 | - | 508 | 683 | 490 | 391 | 661 |
19 | 481 | 574 | 508 | 776 | - | 516 | 692 | 497 | 397 | 671 |
20 | 489 | 583 | 517 | 787 | - | 524 | 701 | 505 | 402 | 683 |
Inledn. | 495 | 589 | 522 | 801 | - | 529 | 709 | 511 | 407 | 691 |
21 | 497 | 591 | 524 | 803 | (14) | 531 | 711 | 512 | 409 | 695 |
22:1 | 509 | 605 | 538 | 820 | 22 | 543 | 725 | 526 | 419 | 713 |
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
22:2 | 517 | 614 | 547 | 831 | - | 551 | 734 | 536 | 425 | 726 |
22:4 | 528 | 625 | 558 | 845 | (37) | 561 | 747 | 547 | 433 | 740 |
23:1 | 540 | 640 | 573 | 864 | 42 | 574 | 762 | 562 | 443 | 759 |
23:2 | 548 | 650 | 582 | 876 | 49 | 582 | 772 | 571 | 449 | 771 |
23:3 | 555 | 657 | 591 | 886 | 57 | 589 | 781 | 579 | 455 | 782 |
23:4 | 566 | 670 | 603 | 902 | 68 | 600 | 794 | 591 | 468 | 797 |
23:5 | 573 | 677 | 611 | 912 | - | 607 | 802 | 598 | 474 | 808 |
23:5c | 586 | 693 | 626 | 932 | - | 621 | 818 | 613 | 486 | 829 |
23:5e | 594 | 701 | 635 | 944 | - | 630 | 828 | 621 | 492 | 839 |
23:5f | 615 | 726 | 658 | 977 | - | 652 | 854 | 645 | 511 | 873 |
24:1 | 628 | 741 | 673 | 998 | 76 | 667 | 873 | 659 | 527 | 891 |
24:2 | 631 | 744 | 676 | 1002 | 79 | 671 | 877 | 662 | 530 | 896 |
24:3 | 646 | 761 | 693 | 1025 | 90 | 686 | 896 | 678 | 543 | 918 |
24:4 | 653 | 770 | 701 | 1035 | 97 | 694 | 905 | 686 | 550 | 929 |
24:5 | 655 | 773 | 703 | 1037 | 99 | 697 | 908 | 689 | 552 | 932 |
24:6 | 659 | 777 | 707 | 1044 | 102 | 702 | 914 | 693 | 556 | 938 |
24:7 | 669 | 789 | 718 | 1058 | 112 | 713 | 927 | 703 | 565 | 951 |
25 | 672 | 792 | 722 | 1063 | - | 716 | 931 | 706 | 568 | 955 |
Kap. | BI | KI | SI | Rh I | Pax I | CI | CI(P) | UI | LeC I | ElC I |
När man studerar Kapitalet som en historiematerialistisk analys av den kapitalistiska samhällsformen, ställs man omedelbart inför ett terminologiskt problem. Olika grenar inom den historiematerialistiska traditionen använder olika termer för att beteckna den materialistiska historieuppfattningens grundbegrepp. Kärt barn har många namn, lyder ett talesätt, och de termer som främst ställer till problem är 'produktivkrafter' och 'produktionsförhållanden' samt 'produktionssätt' och 'samhällsformation'.[1]
I Förordet (1859) används termen 'produktivkrafter' för att beteckna teknologi, kunnande, verktyg, maskiner och människans skapande verksamhet i produktionen, själva arbetet. Detta gäller naturligtvis även de framställningar om den historiska materialismens grundbegrepp som bygger på och utvecklar innehållet i Förordet (1859) samt skrifterna från tiden 1843-48.
Men i Kapitalet använder Marx inte denna term på detta sätt. Om vi går igenom innehållsförteckningen till Första boken, finner vi inget kapitel som handlar om "produktivkrafterna". Går vi vidare till sakregistret så finner vi heller inte detta ord. Detta verkar desto mer underligt som Första boken ju skall handla om den kapitalistiska produktionsprocessen. Men anledningen är enkel. Det som framställningar om historisk materialism kallar 'produktivkrafter' kallar Marx i Kapitalet helt enkelt för 'arbetsprocessen' (kap. 5:1).[2]
Likadant är det med termen 'produktionsförhållanden'. Marx behandlar varuformen, penningformen och kapitalformen. Och i centrum för analysen ställer han de samhälleliga förhållanden som är knutna till dessa former.[3] Men han har övergett terminologin från Förordet (1859), även om det är dessa samhälleliga förhållanden som där benämnes 'produktionsförhållanden'. Det kapitalistiska produktionsförhållandet kallar Marx i Kapitalet för 'kapitalförhållandet'. (Se Avslutningens kap. II:4.)
Ser vi slutligen till den s.k. Althusserskolan så finner vi att Etienne Balibar använder termen 'tillägnelserelation' i stället för 'produktivkrafter' och 'egendomsrelation' i stället för 'produktionsförhållanden'.[4]
I Kapitalet använder Marx termen 'samhällsformation' precis som i Förord (1859) eller som Lenin i "Vad är folkvännerna" (1894).[5] Den betecknar de olika samhällstyperna (eller samhällsformerna som jag föredrar att kalla dem i denna Kommentar och studiehandledning): antikens slavsamhälle, medeltidens feodalsamhälle och den moderna tidens kapitalistiska samhälle. Marx använder dessutom omväxlande termerna 'samhällsform' och 'ekonomisk samhällsformation' (se Första bokens sakregister).
Hos den östeuropeiska marxismen och hos Althusserskolan används emellertid termen 'samhällsformation' och termen 'produktionssätt' på olika sätt, vilket kan skapa förvirring.[6]
Den östeuropeiska marxismen använder termen 'produktionssätt' för att beteckna basen i respektive samhällsform, d.v.s. enheten av produktivkrafter och produktionsförhållanden i t.ex. feodalismen och kapitalismen. Åt detta håll tenderar också Marx i Kapitalet när han talar om 'det kapitalistiska produktionssättet'.
Med 'samhällsformation', däremot, avser den östeuropeiska marxismen enheten av bas och överbyggnad. Man tänker sig en generell modell över de olika samhällsformerna där både ekonomi, politik och ideologi ingår. Åt detta håll tenderar också Marx användning av uttrycken 'samhällsform' eller 'samhällsformation', men de är ganska vaga hos honom, eftersom de främst är ett hjälpmedel för att kunna tala om historiens olika epoker.
Om vi i stället går till Althusserskolan så använder de termen 'produktionssätt' för det som den östeuropeiska marxismen kallar 'samhällsformation' - alltså enheten av bas och överbyggnad. Men med termen 'samhällsformation' avser de något helt annat, det som jag i denna bok kallar ett konkret samhälle, t.ex. Sverige år 1866, England år 1867 eller Frankrike år 1870. Men någon sådan begreppslig innebörd har denna term varken hos Marx eller hos Lenin.[7]
Däremot är ju den begreppsliga innebörd som Althusserskolan vill framhäva utomordentligt viktig. Många misstag inom den historiematerialistiska traditionen har gjorts på grund av att man inte hållit isär förhållandena i ett enskilt land och kapitalismens utvecklingslagar som Marx framlägger dem i Kapitalet. Man har inte alltid skilt den konkreta analysen från teorin om kapitalismen. Jag kommer att använda uttrycket 'konkret samhälle' för att framhäva detta. Och jag kommer att undvika termen 'samhällsformation' och i stället använda 'samhällsform'.
Jag skall försöka ställa samman de olika termerna i en tablå för att underlätta förståelsen. I denna Kommentar och studiehandledning kommer jag i de flesta fall att använda en terminologi som ligger så nära Kapitalets som möjligt.[8]
Östeuropeisk marxism |
Althusserskolan (1965) (1968) |
Kapitalet och dess förarbeten |
Dahlkvist |
---|---|---|---|
samhällsformation (bas + överbyggnad) |
produktionssätt | samhällsform, samhällsformation, ekonomisk samhälls- formation, |
samhällsform |
produktionssätt (basen) |
ekonomisk struktur | produktionssätt, produktionsprocess, arbetsprocessens form, |
|
(samhälle, nation) | samhällsformation | (samhälle, nation) | konkret samhälle |
produktions- förhållanden |
egendomsrelation, sociala produktions- förhållanden |
förhållanden, ekonomiska förhållanden, produktionsförhållanden, samhälleliga produktions- förhållanden, samhällelighet, samhälleliga band, det samhälleliga samman- hanget, rikedomsform, egendomsform, kapitalförhållandet, kapitalet, |
|
produktivkrafter | tillägnelserelation, produktivkrafter, arbetsprocess |
arbetsprocess | |
arbetets produktivkraft, arbetsproduktivitet |
[1] Se t.ex. Marxismen-leninismens grunder, Moskva 1959, s. 123-28. Denna framställning är mycket lik Stalin, J., "Om den historiska och den dialektiska materialismen", Leninismens problem, Moskva 1951, s. 836-54. Se vidare den eminenta Philosophisches Wörterbuch 1-2, utgiven av Klaus, G. och Buhr, M., 8. uppl. Leipzig 1972. Denna terminologi återfinns även i andra kapitlet till Lange, O. Political economy, Pergamon press - PWN - Polish scientific publishers, London, Warszawa, 1963. Detta kapitel finns på svenska i Sidebäck, G. Historiesyn och klassteori, Wahlström & Widstrand 1972, s. 13-38. Se även Chesnokov, D., Historical materialism, Progress publishers, Moskva 1969, s. 72-99. Listan skulle kunna göras mycket lång. I Dahlkvist, M., Staten, socialdemokratin och socialismen, Prisma 1975 och senare, har jag på s. 47-66 försökt att pedagogiskt framlägga den historiska materialismens grundbegrepp, dels utifrån den traditionella östeuropeiska strömningen, men även utifrån den s.k. Althusserskolans terminologi.
[2] Jfr arbetsprocessens "tre enkla beståndsdelar" (kap. 5:1) med de tre elementen som "produktivkrafterna" sägs bestå av inom den östeuropeiska historiska materialismen. (Se Dahlkvist 1975, s. 50-51 samt noterna 34, 35 och 36.) Termen 'produktivkraft' använder Marx i stället i ett helt annat sammanhang, nämligen i uttrycket 'arbetets produktivkraft' som betyder arbetsproduktivitet, den produktiva kraften hos det verksamma arbetet. Se uppslagsordet "arbetsproduktivitet" i sakregistret till Första boken.
[3] I en recension av Till kritiken av den politiska ekonomin skriver Engels: "Den politiska ekonomin börjar med varan... Den är emellertid vara blott därigenom, att vid tinget, produkten, är förknippat ett förhållande mellan två personer eller samhällen...: den politiska ekonomin handlar inte om ting utan om förhållanden mellan personer och sist och slutligen mellan klasser, men dessa förhållande är ständigt bundna vid ting och uppträder som ting." (Till kritiken (1859), s. 213/MEW 13 s. 475-76.)
[4] Någon skola kanske man egentligen inte kan tala om, men skolbildande har dock två arbeten varit. Balibar, E., "Den historiska materialismens grundläggande begrepp" (1965) i Althusser, L., Balibar, E., Att läsa kapitalet 2, främst s. 100-06. Det andra är Poulantzas, N., Politisk makt och sociala klasser (1968), Falköping 1970, s. 22-27 som återger Balibars terminologi. I Dahlkvist, M., Staten socialdemokratin och socialismen, Prisma 1975 och senare, har jag som sagt på s. 47-66 gjort en parallell framställning av denna terminologi och den östeuropeiska. För olika referenser se t.ex. not 32-42.
[5] Lenin, V. I., "Vad är folkvännerna och hur kämpar de mot socialdemokraterna" (1894) i Valda verk i två band I:1, Moskva 1956, s. 35-51; eller i Collected Works Vol. 1, Moskva 1960, s. 133-145.
[6] För typiska arbeten se not 1 och 4 ovan.
[7] Enligt min mening gör Balibar det mer än lovligt lätt för sig i a.a. ovan (not 4) s. 93 not 8. Särskilt problematiskt blir det eftersom han föreslår en avvikande terminologi mot en tidigare så dominerande och obruten tradition. Han kanske dock är ursäktad av angelägenheten i sitt ärende.
[8] Förutom hänvisningarna i not 1 och 4 grundar jag mig på min Kommentar och studiehandledning, se t.ex. punkt 105 och 162. Några hänvisningar skall jag göra som exempel. Se Grundrisse t.ex. s. 158-60, 166, 169-70, 175-79, 185-86, 209-11, 216-17, 360-74, 375-413/GrP s. 247-49, 254-55, 258-59, 264-68, 274-75, 302-04, 308-10, 456-71, 471-514. Se t.ex. MEGA II 3:1 t.ex. s. 33-36, 93-94. Se Första boken för uttrycket 'kapitalförhållande' t.ex. s. 343/417, 372/451, 287-88/349-50, 465/555, 541/641, 629/742. För orden 'samhällsformation', 'produktionssätt' etc. i Första boken t.ex. s. 185-86/230-31, 201-03/249-51, 255-69/312-29, 310-13/377-80, 322/391, 330-35/402-07, 424-26/510-12, 453/542, 458/548.
Det är dock tillrådligt att ha den tyska (eller engelska) texten till hands. Vid just dessa teoretiskt laddade ord föreligger nämligen ofta märkliga och utslätande svenska översättningar. Se f. ö. Avslutningen kap. II:4.