Ur Fjärde Internationalen 1-1/1982
I detta nummer publicerar vi tre artiklar som på ett eller annat sätt, teoretiskt eller empiriskt diskuterar frågor som berör ”arbetarstaterna”. Scott Meikle ifrågasätter teorin om degenererade arbetarstater (vars klassiska utformning återfinns i Leo Trotskijs bok Den förrådda revolutionen) utan att därmed ta ställning för teorierna om ”socialism i ett land”, ”statskapitalism” eller ”kapitalism”. Otillräckligheten i de senare menar han har framkommit tillräckligt tydligt i den hittills förda debatten. Svagheterna med teorin om degenererade arbetarstater har däremot ännu inte behandlats utförligt, enligt Meikle. En av de främsta kritikerna av denna teori är Hillel Ticktin. På engelska har debatten mellan honom och Ernest Mandel, teorins främsta försvarare, publicerats i flera nummer av tidskriften Critique. På svenska har Ticktins ståndpunkter framförts bl a i ett tidigare nummer av Fjärde Internationalen (No 1-2, 1974), i vilket även den trotskistiska synen på övergångssamhället presenteras. Mandels ståndpunkter har också framförts på svenska i denna tidskrift no 1, 1973 samt i Röda Häften l, 1969, Om byråkratin (se även Från klassamhälle till kommunism, s. 99 ff). Vi har utgått ifrån att den klassiska trotskistiska synen på arbetarstaten är så pass känd bland våra läsare att en återgivning inte är nödvändig. Med Scott Meikles, Petr Uhls och Fred Denferts artiklar har vi istället valt att kasta oss rakt in i debatten. En del av de frågor som behandlas i dessa artiklar, framförallt synen på den socialistiska demokratin och Kuba kommer att diskuteras vidare inom Fjärde Internationalen inför nästa världskongress, och därmed även i våra spalter.
Leninismen tas upp i två artiklar i detta nummer. Jan Bohlin gör en kritisk genomgång av den tolkning av den leninistiska revolutionsteorin Håkan Arvidsson och Lennart Berntsson gör i ”Makten, socialismen och demokratin”, Zenit, Lund 1980. Bohlin vill med sin recension visa att deras tolkning bygger på en förvanskad historiesyn. Göran Källqvist anmäler Marcel Liebmans bok ”Leninism under Lenin” som han översatt till svenska och vars utgivning vi hoppas inte skall dröja allt för länge. Som Källqvist framhåller i sin recension, innebär inte Liebmans diskussion av leninismens brister och felaktigheter ett tillbakavisande av den. Däri skiljer den sig helt från den kritik som Arvidsson och Berntsson för fram i sin bok.
Slutligen innehåller detta nummer ett svar på den artikel av Jesper Hoffmeyer som vi publicerat i två delar (No 3-4/81 och i No 5/81); en recension av Grass-mans bok ”Det tysta riket”; och ytterligare en artikel av vår Kina-”serie”. Tidigare artiklar i denna serie har varit ”Vänstern och Kina” (No 2/81), av Stig Eriksson och Martin Fahlgren, ”Revolutionär utrikespolitik: 'fredlig samexistens' eller proletär internationalism” (No 3-4/81 av Stig Eriksson, och ”Kinas utrikespolitik: Grundläggande drivkrafter och mål” (No 5/81) av Martin Fahlgren.