Original: "Feinde ringsum! Rede in der Vollversammlung
der Berliner Arbeiter- und Soldatenräte im Zirkus Busch", tal 10. november 1918.
Källa: Karl Liebknecht, Gesammelte Reden und
Schriften, Band IX: Mai 1916 bis 15. Januar 1919. - Berlin: Dietz, 1971. -
s. 596f.
Översättning: Michael Wirth
Jag nödgas hälla vatten i vinet för er begeistring. Kontrarevolutionen är redan på marsch, den är redan igång! (Rop: Men var?) Den är redan här omkring oss! Vem har talat till er, var det revolutionens vänner?[1] (Rop: Nej! – livaktiga motrop: Ja!) Läs vad "Vorwärts" skrivit på uppdrag av rikskansler Ebert (Rop: Utan honom vore ni inte ens här!) Det var ett förtal av revolutionen, som igår blev begånget. Faror hotar revolutionen från alla sidor. (Rop: Från Er!) Faror inte bara från de kretsar, som hittills haft det fast i sin hand, som agitatorer, agrarier, junkrar, kapitalister, imperialister, monarkister, furstar, generaler, utan också av dem som går med revolutionen idag, men i förrgår fortfarande var fiender till revolutionen. (Stormande avbrott: Enighet! Enighet! – Motrop: Nej! – Rop: Avgå!) Var försiktiga i valet av män som ni sätter i regeringen, i valet av era ledare, som ni med förtroende sätter in i soldatråden. Soldatråden måste vara bärarna av rådsmakten i första linjen. Rådsmakten kan inte i någon nämnvärd utsträckning lämnas i händerna på officerarna. Den enkle soldaten i den främsta linjen måste behålla saken fast i sin hand. (Livaktiga rop: Det skall så vara, ja!) På landsbygden har olika högre officerare blivit valda till ordförande i soldatråden. (Motsägelse.) Jag säger er: Fiender runt omkring! (Rop: Fördärvare av fakta!) På ett lömskt sätt utnyttjas soldatorganisationerna av revolutionens fiender för sina syften. (Ihållande oro.) Jag vet, hur oangenäm denna störning är för er, men om ni skjuter mig – jag säger det rakt ut, det jag håller för nödvändigt. Revolutionens triumf kommer bara att vara möjlig, om den blir till en social revolution, först då kommer den att äga kraften att säkra socialiseringen av ekonomi, lycka och fred för all evighet. (Delvist bifall, ihållande oro. – Nya rop: Enighet!)
(Efter stenogram av Richard Bernstein, deltagare i den här konferensen.)
[1] Före Liebknecht hade Friedrich Ebert och Hugo Haase talat.