Skrivet i oktober 1871 baserat på de provisoriska statuterna från 1864. Offentliggjort för första gången den 24 oktober 1871.
Se även det engelska originalet.
Betänk,
Att arbetarklassens frigörelse måste erövras av arbetarklassen själv, att kampen för arbetarklassens frigörelse inte är en kamp för klassprivilegier och monopol, utan för lika rättigheter och plikter, och för avskaffandet av allt klassherravälde;
Att arbetarens ekonomiska underkastelse under den som tillägnat sig monopolet på arbetsmedlen, d.v.s. livskällorna, utgör grunden för slaveriet i alla dess former, för allt socialt elände, allt andligt förfall och politiska beroende;
Att arbetarklassens ekonomiska frigörelse därför är det stora mål till vilket varje politisk rörelse, som medel, måste vara underordnat;
Att alla ansträngningar för att nå detta stora mål hittills misslyckats till följd av bristen på solidaritet mellan [arbetarna i] den mångfaldiga arbetsfördelningen i varje land, och till följd av frånvaron av ett broderligt förbund mellan arbetarklassen i skilda länder;
Att arbetets frigörelse varken är en lokal eller nationell, utan en social fråga, som omfattar alla länder där det moderna samhället förekommer, och vars lösning avhänger en såväl praktisk som teoretiskt samverkan mellan de mest framskridna länderna;
Att det nuvarande återuppvaknandet för arbetarklassen i Europas mest industrialiserade länder väcker nya förhoppningar, samtidigt som det är en allvarlig varning mot ett återfall till gamla fel, och gör det nödvändigt att omedelbart sammansluta de alltjämt avskilda rörelserna;
Av dessa skäl har Den Internationella Arbetarassociationen grundats.
Den förklarar:
Att alla förbund och individer som ansluter sig till den, erkänner sanning, rättfärdighet och moral som grundvalen för deras förhållanden till varandra och till alla människor utan avseende på färg, tro eller nationalitet;
Att den inte erkänner plikter utan rättigheter, rättigheter utan plikter.
Och i denna anda har följande stadgar upprättats:
1. Denna association bildades för att skapa en mittpunkt för förbindelse och samverkan mellan de arbetarföreningar som finns i olika länder och som strävar efter samma mål; nämligen arbetarklassens beskydd, främjande och fullständiga frigörelse.
2. Sammanslutningens namn är: "Den Internationella Arbetarassociationen".
3. Varje år träder en årlig arbetarkongress samman bestående av delegater från associationens olika avdelningar. Det kommer vara kongressen uppgift att tillkännage arbetarklassens gemensamma strävan, träffa de förhållningsregler som krävs för att Den Internationella Associationen med framgång skall kunna utöva sin verksamhet, samt tillsätta förbundets generalråd.
4. Varje kongress bestämmer tid och plats för nästa kongress sammanträden. De delegerade församlas på fastställd tid och plats utan särskild inbjudan. I nödfall kan generalrådet ändra mötesplatsen, men inte uppskjuta tidpunkten för kongressens årliga sammanträden. Kongressen bestämmer varje år generalrådets mandat och väljer dess medlemmar. Det således valda generalrådet bemyndigas att tillsätta nya medlemmar till de valda. På de årliga mötena skall generalrådet avlägga en offentlig redogörelse inför den allmänna kongressen om sina tjänsteförrättningar under årets lopp. Generalrådet kan i nödfall inkalla den allmänna kongressen före den ordinarie årliga terminen.
5. Generalrådet sammansättes av arbetare från de länder som är representerade i Den Internationella Associationen. De väljer de nödvändiga funktionärerna bland sina egna medlemmar - en kassör, en generalsekreterare, korresponderande sekreterare för de olika länderna o.s.v.
6. Generalrådet utgör en internationell förmedling mellan associationens olika nationella och lokala grupper, så att arbetarna i det ena landet ständigt kan hållas underrättade om deras klass rörelse i alla andra länder; att en undersökning av de sociala förhållandena i de olika länderna i Europa kan genomföras samtidigt och under en gemensam ledning; att frågor som tagits upp till diskussion i ett förbund och som är av allmänt intresse, kan diskuteras av alla; samt - i händelse av, att omedelbara praktiska åtgärder, t.ex. under internationella stridigheter, skulle bli nödvändiga - att säkerställa, att de förbundna associationernas ingripande sker samtidigt och enhetlig. Så snart det verkar lägligt, bör generalrådet ta initiativet att framföra de olika nationella eller lokala samanslutningarnas förslag. För att underlätta förbindelsen med de anslutna sektionerna offentliggör generalrådet periodiska berättelser.
7. Då arbetarrörelsens seger i varje land enbart kan säkras med den styrka som ligger i att förena och organisera sig, medan å andra sidan det internationella generalrådets nytta i hög grad betingas av att det har att göra med ett litet antal nationella centrum för arbetarassociationer, i stället för med ett stort antal små och osammanhängande lokala organisationer, bör Den Internationella Associationens medlemmar av alla krafter sträva efter att få de spridda arbetarföreningarna i deras respektive land sammanslutna till nationella organisationer, som representeras av nationella centralorgan. Det är dock en självklarhet, att tillämpningen av denna regel bör avhänga de särskilda lagarna i varje land, och att det, bortsett från legala hinder, inte skall stå något i vägen för, att oavhängiga lokalförbund står i direkt förbindelse med generalrådet.
[7a. I sin kamp mot de besuttna klassernas samfällda makt, kan arbetarklassen bara uppträda som klass, såvida den konstituerar sig själv som ett särskilt politiskt parti, i motsats till alla tidigare partier bildade av de besuttna klasserna.
Detta organiserande av arbetarklassen till politiskt parti är oumbärlig för att säkra den sociala revolutionens triumf och dess slutgiltiga mål - klassernas avskaffande.
Föreningen av krafterna, som arbetarklassen redan uppnått genom den ekonomiska kampen, måste samtidigt tjäna som hävstång i dess kamp mot godsägarnas och kapitalisternas makt.
Då jordens och kapitalens herrar alltid använder sina politiska privilegier till att skydda och föreviga sina ekonomiska monopol och till att förslava arbetet, blir erövringen av den politiska makten proletariatets stora plikt.][1]
8. Varje sektion har rätt till att utnämna sin egen sekreterare till att ha direkt förbindelse med generalrådet.
9. Envar, som erkänner och försvarar Den Internationella Arbetarassociationens principer, kan upptagas som medlem. Varje sektion är ansvarig för, att de medlemmar den upptar, är moralisk oförvitliga.
10. Varje medlem av Den Internationella Arbetarassociationen kommer få de förenade arbetarnas broderliga stöd, försåvida han byter hemvist från ett land till ett annat.
11. Förenade i ett evigt förbund av broderlig samverkan, bibehåller de arbetarsammanslutningar, som träder in i Den Internationella Arbetarassociationen, deras befintliga organisationer orörda.
12. Dessa stadgar kan revideras på varje kongress, om två tredjedelar av de närvarande delegaterna uttalar sig för en sådan revision.
13. Allt, som inte föreskrivits i föreliggande stadgar, ordnas med hjälp av särskilda bestämmelser, som skall godkännas av varje kongress.
[1] Detta tillägg härrör från en resolution från I:a Internationalens kongress i London (1871), vilket senare antogs och fördes till stadgorna som artikel 7a.