a. a. (efter förf.-namn i noterna) |
anfört arbete, förut citerad skrift |
abstinens |
avhållsamhet |
ackumulation |
samlande, anhopning (jfr ackumulator) |
acre (äjkr) |
eng. ytmått = 40,47 ar |
actu (lat.) |
faktisk, verklig |
adekvat |
riktigt, överensstämmande |
ad li'bitum (lat.) |
efter gottfinnande |
affinité (fr.) |
släktskap |
aforism |
kort uttryckt tanke, tänkespråk |
ager publicus (lat.) |
statsjord |
agio |
det belopp, varmed ett mynts eller värdepappers pris
överstiger det utsatta värdet (motsats: disagio) |
agnos'tiker (grek.) |
filosofer, som "bestrider möjligheten att ernå kunskap
eller uttömmande kunskap om världen. Till a. hör i nyare tid Hume och Kant"
(Engels) |
alikvota delar |
bråkdelar |
anakronism |
eg. tideräkningsfel, tidsförväxling, hopblandning av ting
från olika tidsperioder |
anglicismer |
engelska ord och vändningar, inblandade i andra språk
(t.ex. offside i svenskt sportspråk) |
antecipation |
subst. av verbet antecipera = ta i förväg, numera bildligt:
föregripa |
antiklimax |
när en jämförelse avslutas med ett svagare led än de
första, t.ex. "detta är gräsligt, fasansfullt, ja otrevligt" (kallas även
"västgötaklimax") |
apologet |
den som försvarar en åsikt (spec. i teologisk
och filosofisk debatt, men hos Marx i nedsättande betydelse), alltså sysslar
med |
apologetik |
appendix |
bihang, bilaga, tillägg |
a priori |
av erfarenheten oberoende |
ariostisk |
romantisk, hjältemodig (av den italienske diktaren Ariosto) |
assignater |
papperspengar med statlig tvångskurs (i Frankrike 1789-97)
i form av anvisningar på intäkterna av indragna kyrkogods |
ateist |
gudsförnekare |
atrofi |
förtvining, tvinsot, en minskning i omfång och vikt av hela
kroppen eller enskilda organ |
attrahera |
dra till sig (subst.: attraktion) |
auktor |
författare, egentl. "sagesman", den som en uppgift kommer
från |
autokrat |
självhärskare, envåldshärskare |
baroni' |
en egendom, vars ägare är baron. I Sverige finns numera
endast baroniet Adelswärd vid Åtvidaberg |
bimetallistisk |
av bimetallism = dubbel myntfot (t.ex. både guld o. silver) |
bronchitis (-ki-) |
lung- eller luftrörskatarr |
cete'ris pa'ribus |
under i övrigt lika förhållanden |
chartister |
(av "the People's Charta", "folkkartan", chartisternas
reformprogram), en för-marxistisk politiskekonomisk arbetarrörelse i England |
chrematistik |
av grek. chrema = nyttosak, gods, ägodelar; läran om
penningförvärv |
comte (kångt, fr.) |
greve |
culpa levis (lat.) |
obetydlig synd |
currency (eng.) |
valuta, penningcirkulation, kurs |
deduktiv metod |
metod vid bevisföring, som härleder det enskilda ur det
allmänna, i motsats till induktiv metod, som härleder det allmänna ur det
enskilda |
deism (av deus = gud) |
i modern tid en filosofisk riktning, som anser den
naturliga kunskapen som den viktigaste kunskapskällan |
demiurg (grek.) |
i Platons filosofi en skapande, ordnande, världsbildande
makt |
demonetisering |
när ett metallmynt förlorar sin egenskap av lagligt
betalningsmedel (jfr dikten "På Värnamo marknad" av Snoilsky) |
dialektik (grek.) |
eg. samtalskonst, analys av begrepp; hos Marx vetenskapen
om världens och tänkandets allmänna lagar |
differentia speci'fica |
särskiljande egenskap |
dualism |
en filosofisk uppfattning, enl. vilken allting rör sig
mellan två ytterlighetspoler (i den kristna teologin = kampen mellan det
goda och det onda) |
dyspepsi |
matsmältningsrubbningar |
earl (örl) |
ärftlig engelsk adelstitel (jfr den fornnordiska titeln
jarl) |
eklektisk |
är den vetenskapsman (spec. inom filosofin) som plockar
ihop beståndsdelar ur andras tankesystem men själv saknar originalitet |
encyklopedi' |
uppslagsbok i lexikalisk eller systematisk form |
encyklope'disk |
allomfattande, "vet allt" |
encyklopedister |
gemensam benämning på de vetenskapsmän, som på olika sätt
var engagerade i den stora franska encyklopedin, som utkom 1751-1780 och gav
upphov till häftiga vetenskapliga debatter |
episk |
är en diktare, som i sina alster vill berätta något
konkret, historiskt eller dagsaktuellt |
équité éternelle |
evig billighet, skälighet |
expansion |
utvidgning (verb: expandera) |
extraktiv |
utdragbar |
extremer |
motsatta ytterligheter |
fantasmagori' |
bländverk, gyckelspel |
fetischdyrkan |
dyrkan av naturföremål eller egentligen av den ande eller
kraft, som tänkes bo i föremålet |
fictio juris |
juridisk inbillning |
filis'ter |
kälkborgare, bracka, trångbröstad person |
folktribuner |
två ämbetsmän i antikens Rom, årligen utsedda av och bland
plebejerna (se d.o.) för att skydda deras intressen. De hade vetorätt. |
fysiokrater (eller ekonomister) |
politiker och nationalekonomer, som under 2:a hälften av
1700-talet bekämpade merkantilismen. Enligt f. styres allting av
oföränderliga lagar. Jordbruket enda källan till mervärde. |
gaeler (gäler) |
i den vanligaste meningen namnet på kelterna i de skotska
högländerna och på Hebriderna |
girondister (shi-) |
en politisk grupp i nationalförsamlingen under franska
revolutionen. Många av dess representanter var från departementet Gironde,
därav namnet. |
Graal |
i medeltida skönlitteratur en dyrbar och mystisk skål med
många underbara egenskaper. Fröding sysslade mycket med ämnet. |
grâce éternelle |
evig nåd eller ynnest |
guttaperka |
ett kautschukliknande ämne som fås ur mjölksaften från
vissa tropiska växter. G. skiljer sig från äkta kautschuk genom att den vid
högre temperatur blir plastisk och lätt formbar. |
handpant |
sak som lämnas i pant som säkerhet för fordran |
helo'ter |
en del av de urinvånare i Lakonien och Messenien, som
förslavades av de doriska stammar som intog landet. De svarade för
folkförsörjningen, medan "herrefolket", spartanerna, sysslade med krigiska
övningar. |
hierarki' |
ett system med sträng rangskillnad, ursprungligen
prästvälde |
hypertrofi' |
ökning av organs eller kroppsvävnads massa genom
celltillväxt utan delning (motsats: atrofi) |
hypote's |
ett vetenskapligt antagande, som senare kan bekräftas eller
förkastas av erfarenheter och fakta |
ibid. (i fotnoter) |
samma ställe |
id. (idem) |
samma, densamma |
idealistisk filosofi |
den riktning som betraktar sinnevärlden endast som en
återspegling av en utanför vår fattningsförmåga befintlig "högre" verklighet
(motsats: materialism) |
imaginä'r (-shi-) |
inbillad, overklig |
immanent |
är något som är inneburet, "inneboende" i något annat |
inauguraladress |
högtidstal, invigningstal, även inledningstal |
inkommensurabla |
är sådana storheter som inte kan mätas med samma mått
(motsats: kommensurabla) |
inkrement |
tillskott, tillökning |
insubordination |
motspänstighet, vägran att lyda order |
intermun'dium |
världsmellanrum, mellanrum mellan solsystemen |
Internationella arbetarassociationen (IAA) |
sedermera 1:a Internationalen |
juge'rum (plur. juge'ra) |
"plogland", ungefär = 1/4 hektar |
kasuistik |
(teol. o. juridisk term) - spetsfundighet, hårklyveri |
klassicism |
en litterär och konstnärlig riktning som ensidigt
efterbildar antikens ideal; i vidare bemärkelse: mönsterbildande riktning. |
kommensurabla |
är sådana storheter som kan mätas med samma mått (motsats:
inkommensurabla) |
konstitutiv |
grundläggande, väsentlig |
kontinentalspärr |
under kriget mot Napoleon sökte denne isolera England genom
att förbjuda all handel med detta land. Han misslyckades på grund av den
engelska flottans överlägsenhet. |
kontraktion |
sammandragning |
konvertibel |
inlösbar |
kretin |
person som drabbats av kretinism. En utpräglad kretin är en
slö och initiativlös idiot, som både kroppsligt och själsligt stannat på
barnets utvecklingsstadium. |
leveller |
nivellör, jämlikhetsivrare (levellers, "jämlikhetsmän",
småborgerligt-revolutionärt parti som i den engelska revolutionen 1648-50
kämpade för republik, religionsfrihet m.m.) |
licen'tia poe'tica |
poetisk frihet |
ly'riker |
diktare som skriver subjektiva, känslobetonade dikter
(ordet kommer av lyra, musikinstrument) |
mala fide |
i ond avsikt, mot bättre vetande |
marquis(fr.) |
markis; adelstitel (mellan hertig och greve) i
vissa länder |
marquess (eng.) |
materialism |
en filosofisk åskådning, som utgår från den verklighet, som
vi kan fatta med våra fem sinnen (motsats: idealism) |
medusahuvud |
huvudet av ett kvinnligt vidunder i den grek. mytologin.
Jfr Perseus. |
membra disjecta |
kringspridda lemmar (ett uttryck hos den romerske diktaren
Ovidius) |
merkantilismen |
en politisk-ekonomisk riktning under 15-, 16- och
1700-talet, enl. vilken mervärdet uppstod ur handeln. En stat kunde enl. m.
bli rik genom att skaffa sig en positiv handelsbalans. Det därigenom skapade
exportöverskottet skulle tas hem i form av reda pengar. |
(de la) monnaie (monnä', fr.) |
mynt, växelpengar |
Morgen |
gammalt mått på öppen jord, särskilt i Tyskland. Växlande
värde, i Preussen = 25,5 ar (ca Vi tunnland). |
mutualité éternelle |
evig ömsesidighet |
mytologi |
gudasagor, gudalära |
narodnik (ry.) |
folk-, folklighet |
naturalité |
naturlighet |
negation |
förnekande, nekande ord eller uttryck (i svenskan icke,
inte, ej, nej) |
nervus rerum |
livsnerv, huvudsak, "sak som gäller livet" New Forest (Nya
skogen) - en av de få skogstrakter, som finns kvar i England. Numera
nationalpark. |
oligarki' |
fåtalsvälde |
paleontolo'g |
forskare som studerar lämningar efter utdöda växter och
djur |
pamflett |
förr ungefär = flygblad, småskrift; numera = smädeskrift,
stridsskrift (jfr Kautskys not i Efterskrift till 2:a upplagan). |
passim, pass. (i fotnoter) |
på spridda ställen, här och där, strövis |
patrimonia'ldomstol |
hade domsrätten förenad med besittningsrätten till viss
fastighet (jfr patronatsrätten i Sverige, då vissa adelsmän hade rätt att
utse kyrkoherde i socknen) |
patricier |
se plebejer |
pauperism (på-) |
armod, utbredd fattigdom |
peonage (a'sh) |
av spanska peo'n, nästan livegen lantarbetare i
Latinamerika. Under de spanska erövringskrigen där på 1500-talet erhöll en
fotsoldat (peon) jord, som mättes i peonia (c:a 7 hektar). |
perpetuum mo'bile |
evighetsmaskin |
Perseus (-sevs) |
en väldig hjälte i den grek. mytologin, oäkta son till
Zeus, utförde bl.a. stordådet att hugga av Medusas olycksbringande huvud. |
perso'nae drama'tis |
agerande personer |
phthisis (ftisis) |
(grek.) - lungtuberkulos |
pivot, pivå' |
tapp, kring vilken något kan vridas, även hävstångsaxel |
plebejer |
i antikens Rom "underklassen", "folket" (plebs) i motsats
till patricierna, "överklassen" |
Pluto |
i grek. mytologi ett namn på dödsrikets gud (vanligen
kallad Hades) |
pneumoni' (pnev-) |
lunginflammation |
positivismen |
en av fransmannen Comte grundad filosofisk riktning, som
förkastade både materialismen och idealismen. Comtes politiska lösenord var
därför "varken restauration (dvs. återgång till förhållandena före 1789 års
revolution) eller revolution!" potentiell - möjlig men inte förverkligad
pretendent - den som pretenderar (gör anspråk) på något Privy Council -
"hemliga rådet", Englands officiella riksråd. Se även [71]. |
proletariat |
de fattigaste i antikens Rom, vilkas egentliga betydelse
ansågs vara, att de avlade barn (proles). Deras motsvarighet i vår tid är
egentligen trasproletärerna. - Marx och Engels lanserade termen i den
vetenskapliga socialismen som en benämning på människor, vars enda tillgång
är deras egen arbetskraft, som de måste sälja till kapitalisterna för att
kunna leva. |
protektionist |
tullanhängare |
protektionssystem |
system med skyddstullar |
quarter |
engelskt rymdmått för torra varor |
quidproquo (kvidprockvå, lat.) |
"något för något", förväxling, förvandling |
regulation of currency |
reglering av penningcirkulationen |
renässans (pånyttfödelse) |
den kulturperiod, som bildar övergången mellan medeltiden
och nya tiden |
repellera |
stöta från sig, stöta bort (subst.: repulsion) |
repression |
hämmande, undertryckande kraft |
residuum (lat.) |
återstod, rest |
reto'riker |
talare, vältalare |
reveny' (fr. revenue) |
inkomst, fördel, vinst |
saltomortal (salto mortale, ordagrant = dödssprång) |
kullerbytta, frivolt |
sensualist |
i filosofisk mening den som endast erkänner
sinnesförnimmelserna som kunskapskälla |
skepticismen |
inom filosofin en kunskapsteoretisk riktning, som förnekar
möjligheten av kunskap; grundad av den grek. filosofen Py'rrhon (omkr.
365-275 f.Kr.) |
skep'tiker |
tvivlare |
skyter |
en iransk folkgrupp, som troligen en gång i tiden bodde i
södra Ryssland. |
sofister |
eg. "visa män", en grek. filosofisk riktning, som odlade
retoriken, eristiken och dialektiken (talekonsten, debattkonsten och
bevisföringens konst.) Deras störste företrädare var Prota'goras (481-411),
som var materialist och demokrat. Under 300-talet förföll sofismen till att
mest syssla med konsten att tala och diskutera, att sätta motståndaren "på
det hala" genom retoriska knep och finter. Ordet sofist har därför blivit
liktydigt med ordryttare, ordvrängare. |
subsumera |
inordna ett begrepp under ett begrepp med större omfång |
supremati' |
överhöghet, dominans |
sykofant |
i antikens Aten professionell anklagare, angivare,
"tjallare" |
synkretism |
skenbar sammansmältning av stridande meningar |
tavtologi' (el. tautologi) |
onödig upprepning, dubbelsägning, "tårta på tårta" |
teokra't |
prästkonung, dvs. präst och kung förenade i samma person |
tories (singularis tory) |
brittiskt politiskt parti, som småningom utformats till det
nuv. konservativa partiet. Se även whigs. |
tronpretendent |
se pretendent |
tutti quanti (kvanti) |
allesammans, "hela högen" |
utopi' |
önskedröm om ett idealsamhälle), omöjligt att förverkliga |
vérités éternelles |
eviga sanningar |
whigs (singularis whig) |
brittiskt politiskt parti, som småningom utformats till det
nuv. liberala partiet. Se även tories. |
villicus |
i antikens Rom uppsyningsman, fogde över slavarna |
viscount (vajkaunt) |
engelsk adelstitel, under medeltiden greves
ställföreträdare, numera mellan greve och baron |
volonté éternelle de dieu |
Guds eviga vilja |
väften |
inslaget, den tråd som vid vävning slås in i varpen |
åsnebrygga |
i regel = en genväg, en "fuskmetod" för att komma fram till
en slutsats. Kan även betyda textkommentarer, som är så utförliga, att
själva texten blir överflödig. |